juli

Man måste passa sig när det är rötmånad.
Man vet aldrig vad som kan utveckla sig och detta utan att man fattar hur det gick till.
Dessutom extra lurigt att solen skiner mitt i alltihop och låtsas som ingenting.
Jag tycker inte om att låtsas som ingenting. Hela tiden händer det något och jag kan inte låta det ske utan att
undra. Sörja eller glädjas. Kolla på det även om det vore lättast att låta bli.
Jag kan inte skriva som de andra. De snabba meningarna som citeras i kvällspressen. Jag vet inte hur man gör. Jag kan inte skriva som resten heller. Mina meningar verkar meningslösa. Som någon som tappat språket och endast stötvis kan sucka fram korta meningslösa försök till en konversation. Ett rop på hjälp eller en vädjan om ett glas vatten.

Å vad jag önskar att det började regna.